Underbara människor

Åh. Jag vet inte ens vart jag ska börja berätta.
Igår gjorde jag mig iordning flera timmar innan jag skulle iväg. Malin påpekade att det var viktigt att vara snygg och finklädd just denna kväll. Alltid när jag har tvättat håret tar det minst en halvtimme-timme att torka det. Så jag började tidigt med att fixa mig. Mamma skjutsade mig till Malin för där skulle vi mötas upp innan vi drog vidare till själva festen. Frågade då Malin om mamma skulle skjutsa oss men nahe, det behövdes tydligen inte. Ena stunden var det superviktigt att komma i tid - den andra stunden var det helt ok att jag var sen till Malin. Lustigt. Men jag misstänkte ingenting.

När jag väl va hos Malin och kom innanför dörren gick jag direkt ner för trapporna till Malins rum och ropade "Sofiiaaaa!!". Av nån anledning började Malin fnissa. (Fattade inte varför, men accepterade det för hon är lite lustig ibland). När jag kommer in i rummet frågar jag varför det är en tårta mitt i rummet med tända ljus. Tänkte väl att det var till nån annan. Jag vet faktiskt inte var min intelligens hade tagit vägen för tillfället ... Då plötsligt hoppar det fram en massa människor bakom malins vägg och ropar "SURPRIIISE!!". Det första jag tänkte var, oj, vad många det är som ska med till festen, är detta bara en liten överraskningsgrej innan? Så när alla har grattat mig (fyller ju år om ca två veckor) ställer jag frågan till alla i rummet - "Malin, jag har fortfarande inte bestämt mig vilken klänning jag ska ha på mig till festen". Då säger Rebecca "Det här ÄR festen". Jag ba "Va?" Fattade ingenting. Malin skrattar och säger "Det finns ingen fest, det här är din fest". Då smälter allt ihop och jag förstår vad allt handlar om. Det är ju en stor överaskningsfest för mig som det hela har varit planerat för! Jösses vad trög jag är. Dock kände jag mig enormt lurad. Jag var absolut inte sur på dom för att de hade ljugit utan jag var mer irriterad på mig själv som är så tjockskallig och inte fattar ett skit. Jag brukar alltid förstöra för mig själv vad det gäller presenter. Är alltid för nyfiken och tar reda på i minsta detalj vad som kan dölja sig. Men ack, nu lyckades jag definitivt inte!

Aldrig i hela mitt liv trodde jag att dessa människor skulle göra nåt sånt här för mig och ingen har aldrig gjort det heller. Själv älskar jag att överraska folk när de fyller år och gratta dom stort men jag har aldrig själv fått uppleva det. Därför betydde det så enormt mycket att dessa människor som jag bara känt i 3½ månad gör så här mycket för mig. Jag är så tacksam! Ni är underbara!
Och sen får vi se om det blir en stor fest när jag väl fyller!

Började kvällen i en blått fodral men bytte sen till en av Malins klänningar som var svart och fladdrig. Mycket enklare att röra sig i ... förutom den otroligt djupa urringingen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0