Att hitta det man söker efter.
Jag hade tänkt att blogga en hel del idag. Kom hem rätt sent dock efter att ha varit på stan(har hittat avslutningsklänning, woho!). Som straff fungerade inte internet och gör fortfarande inte det. Därför får det ske via mobilen i en bantad version.
Mer har jag inget att berätta. Ser fram emot imorgon då vi fortsätter repa inför konserten och har alla lektioner framåt inställda tack vare det!
Godnatt my friends. P.S Imorgon får det ta o bli lite roligare inlägg.
Mer har jag inget att berätta. Ser fram emot imorgon då vi fortsätter repa inför konserten och har alla lektioner framåt inställda tack vare det!
Godnatt my friends. P.S Imorgon får det ta o bli lite roligare inlägg.
Köp nya jeans fattiglapp
När jag var på väg in på stan idag med Tippen cyklade ett gäng killar som till utseendet såg ut att vara sjuor eller åttor. Så skriker en av dem: "dags att köpa nya byxor!". Självklart syftade de på mina jeans. Redan efter ca 3 månader då jag köpte dem sprack de mellan benen. Antagligen slitits så mycket för att låren går ihop när man går. För att kompensera sprickorna klippte jag lite extra hål här o där både bak och fram. Not to blame him. Det fattade ju inte den där korkskallen.
Nu ska jag iväg och träna bort det där fettet mellan benen så slipper jag köpa nya jeans hela tiden i framtiden.
Inga dåliga ben det där. Dessutom - skitbra övning for the ass.
Ser lite lustigt ut på gymmet bara. Jag vet för folk glor.
Ser lite lustigt ut på gymmet bara. Jag vet för folk glor.
Barn o grejer
Haft en mindre bra dag. Inte varit på mitt bästa humör direkt. Det är svårt att vara överens med alla när man jobbar med ett stort projekt. I mitt fall nämligen skolavslutningskonserten. Irritationen stiger redan sakta men säkert. Jag önskar bara att just en person vill ta steget bakåt och inte bestämma så jävla mycket. Vad vet jag, någon kanske redan tycker så om mig. Skitsamma.
Var nere på Konsum förut. Ett litet barn på 3-4 år ville ha en kaka som hennes mamma hade köpt men flickan fick vänta. Så började hon skrika. Så högt att det skar sig i öronen. Snorungen började gråta för inte fick sin kaka. Jag fullkomligt avskyr barn som skriker och gråter för att de inte får som de vill, för att de råkar ramla eller nåt annat skit. (Okej, nu låter jag som en barnhatare, haha. Så illa är det inte, nejdå ... ehm) När denna lilla varelse börjar gråta stelnar jag till. Jag skulle precis betala så jag fick bokstavligen pressa fram ett "hej" som svar när kassörskan hälsade. Hasade snabbt förbi ungen och mamman innan jag typ började grina av ilska. Okej, inte så illa då. Men barn som allt annat är tysta är inget för mig. Jag saknar väl empati för småungar. Har inga småsyskon. Fast jag antar att jag var lika gräslig själv som liten. Fattar inte hur mina föräldrar stod ut med mig. Det hade inte jag gjort.
På andra vägar: som kompensation för chokladbollssmeten jag nyss åt upp ska jag iväg och rida. Hoppas det blir en snäll häst.
Barn är inte min grej, men jag är en snäll tjej. Jag lovar. ;)
Här kommer den där tjejen & tror att hon är nåt.
Fick plötsligt känslan att dra igång igen. So here i am.
Från och med nu kommer mitt skrivande vara mer igenomtänkt. Då menar jag att jag inte kommer vara fullt så ärlig som jag brukade förut. Allt är nu anpassat om mina kära föräldrar skulle få tanken att spionera på mig via bloggen. Får jag reda på att de har läst min dagbok, då går jag i taket. Jag vet inte vad jag skulle göra. Jo. Jag skulle hämnas. Grovt.
Mer till positiva sidor av livet.
Jag är hungrig.
... Okej inte den delen.
Nemen livet glider som smör. Förutom plugget. Haft det rätt så trevligt det här halvåret. Har cyklat till skolan de senaste dagarna. Har träningsvärk i låren. Och rumpan. Och av nån anledning armarna. Kan det vara volleybollen?
Becca la upp en bild på mig i sin blogg. Jag tror det är i 9:an i och med att mitt hår är lite halvkort. Klippte av det sommaren innan 9:an ... Men tack för din smickrande kommentar, Becca.
De tre sista bilderna är idag. Ett år senare.
