Spåret 2,2

Erica och jag skulle ha åkt till gymmet idag, men hon hann inte följa med. Joggade spåret istället. När jag var klar träffade jag plötsligt på Erica på spåret! Cyklade en runda med henne medan hon joggade. Åkte hem sen runt ... nån gång, nio - halv tio kanske?

Grejen med att springa utomhus är att det är så mycket jobbigare än att springa på löpband (som jag är van vid). Trots det joggade jag hela spåret, utan att stanna, på ca en kvart. Lite mindre kanske. För mig är det riktigt bra. Har aldrig sprungit så långt ute, 2,2 km, utan att stanna. (på löpband är mitt rekord 32 min för ca 5,3km). Det känns bra det här, som om jag är på rätt väg till att få ... bättre kondition? Smalare kropp? Aja, same shit. Bättre ska det bli i alla fall. Åtminstone hälsan.

Haha, andfådd tjej på den andra bilden. Hade precis sprungit klart spåret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0