Flärret ska brinna

Nu är jag hemma från Greklandet. Igår surrade planet in på Arlanda flygplats med mig ombord. Vi var hemma i kära Linkan vid sju-tiden.
 
Innan dess hade vi stannat till vid Bromma blocks i Stockholm där min syster jobbar på XXL, en gigantisk sportbutik. Ett kort besök resulterade i en större shoppingrunda. Fick ett par otroligt coola löpartights, pro-edition så att säga. Det är denna typen av tights som andra märken försöker efterlikna. De är extremt tighta, så pass tighta att musklerna ökar blodcirkulationen när man har dem på sig och gör att även slaggprodukter förs ut ur muskeln.
 
Så direkt när jag kom hem drog jag på mig dem och cyklade till spåret för en löprunda. Och hör och häpna! Jag sprang två varv på raken! Nu vet jag inte om det berodde på löpartightsen,  men de var riktigt riktigt sköna att springa i. Höll igång benen liksom. Första tanken var att bara springa ett varv i det tempot som jag orkade. Hade inga större förväntningar iom att jag inte har sprungit på ca 6 veckor. Men första varvet gick och kändes bättre än förväntat. Förutom alla tusen flugor överallt. En flög in i näsan och en annan i halsen. Måste ha sett rolig ut när jag skulle få ut den ur näsan ... I vilket fall, efter första rundan varvade jag ner i ca 3 min. Då kände jag mig plötsligt otroligt uppvärmd och mjuk i kroppen. När pulsen hade sjunkit så hade jag en massa energi kvar. Tänkte att jag springer så långt jag orkar, kanske 500m eller nåt. Det visade sig att jag orkade lite längre och jag tänkte, äsch, en halv runda! När jag väl var halvvägs hade jag så pass bra tempo att jag inte ville ge upp. Jag ville absolut klara mitt varv! Så allt slutade med att jag sprang ännu längre än första varvet och jag klarade det. Jag är jättestolt! 
 
Mina är helsvarta dock, de vita linjerna är istället svarta och blanka. Assnygga!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback



RSS 2.0