Elie Saab 2011 Couture

Och innan ni tror att munnen dreglar så är det HONUNG. Typ.

Har lyckats vara på någorlunda bra humör trots all stress kring mobilen. Det är ju bra!

Igår gjorde jag mig iordning flera timmar innan jag skulle iväg. Malin påpekade att det var viktigt att vara snygg och finklädd just denna kväll. Alltid när jag har tvättat håret tar det minst en halvtimme-timme att torka det. Så jag började tidigt med att fixa mig. Mamma skjutsade mig till Malin för där skulle vi mötas upp innan vi drog vidare till själva festen. Frågade då Malin om mamma skulle skjutsa oss men nahe, det behövdes tydligen inte. Ena stunden var det superviktigt att komma i tid - den andra stunden var det helt ok att jag var sen till Malin. Lustigt. Men jag misstänkte ingenting.

När jag väl va hos Malin och kom innanför dörren gick jag direkt ner för trapporna till Malins rum och ropade "Sofiiaaaa!!". Av nån anledning började Malin fnissa. (Fattade inte varför, men accepterade det för hon är lite lustig ibland). När jag kommer in i rummet frågar jag varför det är en tårta mitt i rummet med tända ljus. Tänkte väl att det var till nån annan. Jag vet faktiskt inte var min intelligens hade tagit vägen för tillfället ... Då plötsligt hoppar det fram en massa människor bakom malins vägg och ropar "SURPRIIISE!!". Det första jag tänkte var, oj, vad många det är som ska med till festen, är detta bara en liten överraskningsgrej innan? Så när alla har grattat mig (fyller ju år om ca två veckor) ställer jag frågan till alla i rummet - "Malin, jag har fortfarande inte bestämt mig vilken klänning jag ska ha på mig till festen". Då säger Rebecca "Det här ÄR festen". Jag ba "Va?" Fattade ingenting. Malin skrattar och säger "Det finns ingen fest, det här är din fest". Då smälter allt ihop och jag förstår vad allt handlar om. Det är ju en stor överaskningsfest för mig som det hela har varit planerat för! Jösses vad trög jag är. Dock kände jag mig enormt lurad. Jag var absolut inte sur på dom för att de hade ljugit utan jag var mer irriterad på mig själv som är så tjockskallig och inte fattar ett skit. Jag brukar alltid förstöra för mig själv vad det gäller presenter. Är alltid för nyfiken och tar reda på i minsta detalj vad som kan dölja sig. Men ack, nu lyckades jag definitivt inte!

Aldrig i hela mitt liv trodde jag att dessa människor skulle göra nåt sånt här för mig och ingen har aldrig gjort det heller. Själv älskar jag att överraska folk när de fyller år och gratta dom stort men jag har aldrig själv fått uppleva det. Därför betydde det så enormt mycket att dessa människor som jag bara känt i 3½ månad gör så här mycket för mig. Jag är så tacksam! Ni är underbara!

Och sen får vi se om det blir en stor fest när jag väl fyller!

Nu blir det frukost!

Ett) Jag pluggar så mycket som det behövs. Mitt liv är mer än att bara plugga. Två) Skippade ridningen för att PLUGGA. Tre) Hon har absolut inget att säga till om detta. Vilken vuxen har inte själv varit rebellisk i tonåren?

Nu ska jag äntligen sätta igång med svenska-redovisningen som ska redovisas imorgon. Yay ...

Har äntligen satt igång med att rita nu. Fick plötsligt stor lust att rita av nån.

I mitt huvud surrar en massa tankar om en sak som jag egentligen inte orkar ta itu med. Jag funderar på hur jag ska göra och hur jag känner. DET ÄR SÅ SVÅRT. Men jag kommer aldrig skriva om det på bloggen. Har råkat skriva för mycket ibland här och så visar det sig att fel person råkar läsa det ...

Är de inte alldeles alldeles underbara?

Åh. Jag längtar faktiskt tillbaka dit. 

Satt nyss och gjorde läxor när jag upptäckte min fagra spegelbild i lampan. Satt och gjorde en massa miner i brist på andra roliga aktiviteter. Medans mamma åkte och tränade och pappa slet på jobbet smög jag till skafferiet och rörde ihop en chokladbollssmet. Satt mycket bekvämt framför datorn med chokladsmet runt munnen. Nu kan jag verkligen känna av att mitt mål kommer lyckas (grov ironi hörrni) - komma i en klänning tom lördag. Jag kan säga er - inte direkt den ultimata bantningsmetoden - JAG HAR PROVAT.

Vi var ute på kvällen och gick en runda i Lambohov. Bakom oss kommer två eller tre pojkar på 8-9 år eller nåt cyklandes och när de cyklar förbi skriker en av dom: "snygga ben ni har tjejer!" Becca skriker till baka och tackar. Sen skriker nån annan pojke och frågar: "vad kostar ett ligg?" Fatta vad förvånad jag blev. Becca blir provocerad och skriker nåt tillbaka. Sen skriker killen igen och frågar: "Vad kostar det att rövknulla er?!" Åhh. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Min haka låg tappad nån stans på marken. Det enda jag kunde göra var att gapa. HAHA. Asså hallå, dessa små pojkar är fan 9 år och kan mer om sex och svordomar än vad jag kunde under min lilla oskyldiga tid som 10-åring. Becca bortförklarade att hennes brorsa är precis lika dan. Är det bara jag som förvånas över äckliga småbarns otrevliga munnar eller är jag helt efter för att jag har blivit välsignad med enbart en halv-storasyster som är 33 år, bor i Stockholm och är underbar?

Eller det kanske kallas bortskämd? Ehh ... hehehe.

Jag vaknade upp, dötrött efter ha varit van att vakna upp mellan tio och tolv. Är sur redan på morgonen för att jag har glömt min ögonfransböjare hos Malin. (Nu låter det väldigt patetiskt, haha) Inser redan då att jag kommer ha en dålig dag. Kommer till skolan och upptäcker att vissa vänner som man trodde stod en nära egentligen står en väldigt lågt bort. Av nån anledning slinker de iväg. Nån frågar hur man mår, men jag straffar personen med tystnad för det är precis vad jag har fått tidigare. Tystnad och ignorans.

Första lektionen var gympa och när man är en halvzombie orkar man inte göra särskilt mycket. Under mattelektionen var jag en fulländad zombie med dålig kläddag OCH hårdag. Hade lunch och blev på bättre humör tack vare rätt så god mat. (Och en och annan trevlig vän). Resten av dagen var segare än slime. På franskan väntade folk mest på att tiden skulle springa iväg och att vi skulle få sluta. Tack vare att våran franskalärare inte var i klassrummet hade jag det trevligt med Malin och Sofia. Sofia som tröstade mig och min dåliga dag. Det var rätt trevligt. Min tristess botade jag med att måla på Malin. Det blev väldigt fint faktiskt. Men jag förstår inte riktigt varför hon tillät mig ...

Från Zara.